När jag sett kursplanen och innehållet för kursen bestämde jag mig för att gå. Nu hör till saken också att Marie, en kollega och väninna till mig, också skulle gå. Jag kände då att vi var två som kunde hjälpas åt och stötta varandra. Så när jag väl bestämt mig och läst all information om kursen var mina förväntningar stora. Stora på så vis att det verkade vara så mycket vi skulle få lära oss och kunna ta med oss till vår undervisning. Jag hade väl, får jag erkänna, mer förväntning på mig själv att både våga prata och skriva mer men så blev det inte. Jag skäms verkligen att jag inte är duktigare och många av er tänker väl att jag inte borde undervisa i engelska när jag är så osäker. Så kanske det är. Men nu gör jag det och måste göra det bästa av situationen. Så därför har jag gått kursen och fått med mig massor av tips och idéer.
Det är alltid bara att utbilda sig på ett eller annat vis för efteråt har man på något vis förändrats. Det behöver inte vara mycket men man får alltid med sig något. För min del har kursen gjort mig starkare och tryggare att undervisa eftersom de olika delkurserna var gjorda så att jag kunde ta med mig dem direkt i min undervisning. På så vis har jag fått många bra didaktiska råd, bra litteratur och föreläsningar att ”luta” mig mot. Det jag själv måste arbeta med är att bli bättre på att prata och skriva, för det har inte förändrats. Tids nog kanske det också förändras.
Något jag tyckte var riktigt givande var kursdagen med Cecilia Augutis då vi fick så många bra didaktiska tips. Jag och Marie lät våra kollegor också få ta del av materialet vi fick med oss från kursdagen, vilket uppskattades mycket. Många av kollegorna har kommit och frågat om kursen för dem har tyckt att vi fått lära oss så mycket bra.
Nu när kursen är slut och jag tänker tillbaka vad jag gjort är det så mycket att jag inte kan skriva om allt. För mig finns inte något som är det absolut det viktigaste från kursen eftersom jag tycker att det mesta är viktigt. Men något som är viktigt anser jag är att hela tiden ha med kursplan för engelska i sitt arbete men också att läsa litteratur och tidskrifter för att hålla sig à jour.
Barnen fick bland annat lära sig namnen på en del frukter på engelska. De spelade också fruktmemory på engelska och fruktspel på datorn. De målade även stilleben med fruktmotiv.
En dag fick jag ett litet mjukt paket av en elev. När jag tog upp det var det en liten ”fruktväska”. Det är sådana här tillfällen som är så underbara.
Ett annat moment, i delkursen Young Learners´ literature, som verkligen uppskattades var när vi läste några böcker på engelska. Barnen förstod med hjälp av bilderna, kroppsspråk och tonläge vad berättelserna handlade om vilket gjorde dem så stolta. De fick också se Michael Rosen göra sin ”We`re Going on a Bear Hunt” på YouTube och sedan läste vi boken, flera gånger. Det kan jag rekommendera för er som undervisar yngre barn och som är nybörjare.
Något jag tyckte var mindre bra var det moment då vi skulle i början av kursen läsa ur boken Teaching English as an International Language och sedan översätta ett kapitel var. För min del var det en svår bok att förstå och att översätta på ett bra och sammanfattande sätt. Jag tror att om jag skulle läsa om boken nu efter kursen skulle jag ha mer förståelse för den. Boken belyser många viktiga saker som att engelska är ett levande världsspråk och vad det medför för oss som lärare när vi undervisar. En annan sak jag tyckte var mindre bra var att träffarna var uppdelade på två dagar. Jag hade hellre velat vara lite längre (med täta pausar) på lördagen än att ha två dagar. Nu valde jag att inte åka på fredagarna så jag var ändå bara en dag, men det känns inte helt okej att göra så.
Det jag tar med mig från kursen är inte bara det jag har fått lära mig utan alla de lektioner jag haft med barnen och den glädjen de visat när vi gjort olika saker. För jag har verkligen fått respons tillbaka av mina tvåor eftersom detta med engelska är nytt för dem så har de varit så engagerade, motiverade och velat lära sig allt.
Ha det gott!
